|
|
|
I
dag tar
jag sittliften från Kühtai (ca 2000m) upp till
ca
2400m.
|
Åt
andra hållet syns vägen uppåt. Först till passet Gaiskogelscharte, lite
till höger. Sedan vidare till toppen åt vänster. Leden
är svart och kanske inget för nybörjare. Men ändå, inte alltför svår
tycker jag... |
När
man närmar sig passet blir det brantare.
|
|
|
|
| Uppe
vid passet Gaiskogelscharte på 2658m.
|
De låga
molnen är ett orosmoment. Hur ska det bli uppe på toppen tro? Bilden är
tagen söderut. |
Men
norrut ser det bättre ut. Man ser lätt ner till Kühtai och vidare ner
till Inntal.
|
|
|
|
Så,
helt plötsligt, blir det magiskt! Molnen söderut öppnar
upp i en lucka
och jag får se det här. Wow! |
Mer magi, nu mellan passet och toppen. |
En
titt tillbaka ner mot passet. En man, som jag mötte strax innan, är på
väg ner. Bortsett från honom ser jag ingen annan häruppe.
|
|
|
|
Åt
andra hållet hägrar nu toppen. Snart uppe! Under den
sista delen upp
får man använda händerna ganska
mycket, men utan större problem. |
Uppe på
toppen. Molnen ligger strax över. |
Mer
"molnmagi", nu från toppen.
|
|
|
|
Och
lite till. Efter en stund drar molnen igen helt och jag
börjar ta mig
neråt till klarare luft. |
Jag tar
inte linbanan ner utan går hela vägen till Kühtai på
2000m höjd. Detta gör att jag passerar Drei Seen Hütte
och
där kan avnjuta en cappuccino. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
