|
|
|
Det
här är sista dagen innan vi
åker hem. Nu går vi direkt
från vår lägenhet i Nesselwängle upp mot
Rote Flüh, vars
topp här syns högt lite till vänster. |
I
dag känner jag att benen är sega. Vi har gått 6 dagar av
7 här nere och
vadmusklerna har fått arbeta hårt. Men, i morgon kan vi vila i bilen på
väg hem. |
Det tar strax över timmen att
klättra drygt 500hm upp till stödpunkten Gimpelhaus.
|
|
|
|
Ett
stycke högre upp tar skogen slut och det
öppnas upp runtomkring. Man kan se leden upp mot Rote Flüh med
toppen lite till vänster om mitten.
Till höger syns branterna
upp mot Gimpel. |
Leden
upp på Gimpel innebär ren klättring med rep. Observera klättraren som
sitter mitt i bild. Det finns en
något snällare uppgång också, men jag
såg inte den. |
Men vi
ska få en smidigare uppgång, även om de sista hundra höjdmetrarna är en
klätterstig.
|
|
|
|
Det
är emellertid ingen speciellt svår klätterstig. Lämplig för
den som
vill pröva på något sådant för första gången skulle
jag säga. |
Till att börja med är den väl utrustad med
vajrar. |
Högre
upp får man klara sig utan det även om det är lite brant.
|
 |
|
|
| Snart
når man toppen på 2108m. |
Inzoomning
av Gimpel 2173m. Även här kan den
skarpögde hitta en klättrare på väg uppför bergssidan. |
Till
höger om Gimpel syns Köllenspitze 2238m.
|
|
|
|
| Tannheimer
Tal med Haldensee. |
Och vad
kommer här, om inte en Alpendohle!. |
Dessa
alpkajor är pigga, intelligenta, duktiga flygare och
vana vid turister.
"Vad menar du? Ska vi äta direkt ut din
hand?".
|
|
|
|
| "Okej
då, det ser ju gott ut det där brödet." |
En
titt ner mot Gimpelhaus, med Nesselwängle nedanför i dalen. |
|
