|
|
|
Den
här dagen blir inte mycket som det ursprungligen var tänkt.
Jag tar
linbanan Brauneck Bergbahn och går sedan
ett kort styck upp till toppen
Brauneck 1555m. Det tar
bara några minuter upp hit och en del tar sig
upp utan
vare sig skidor eller snöskor. |
Det är
absolut en vacker topp, med utsikt norrut över slättlandet medan vassa
toppar syns söderut. |
Men mitt huvudmål ligger längre bort än så.
Först tänker jag ta mig uppför den till synes branta vägen till Stangeneck
1646m, här mitt i bild. Sedan tänker jag fortsätta på ryggen till
Latschenkopf 1712m som här syns bakom till vänster. Längre ut till
vänster, i bakgrunden, syns Zugspitze.
|
 |
 |
|
Tar
mig fram till en mindre topp, där det visar sig att vägen
slutar med
ett stup framför. Jag måste ta mig tillbaka ett
stycke och hitta en väg
förbi lite längre ner. |
En
titt tilbaka på den passage som bjuds lite längre ner.
Det här är
egentligen i brantaste laget för snöskor, men
jag tar mig försiktigt
över. Vad jag ännu inte vet är att det
ska bli värre längre fram. |
En titt
tillbaka mot den lägre toppen efter passagen.
|
|
|
|
Efter
en riktigt brant uppgång, där jag får sparka in
snöskorna i snön för
att inte kana ner, och två smala ryggpassager med branter på
bägge
sidorna om... |
...ser
det nu ut så här framåt. Det börjar långsamt gå upp
för mig varför här
inte finns ett enda skid- eller snöskospår.
Jag är nästan uppe nu men
avbryter av säkerhetsskäl.
Det är mycket brant ner på bägge sidor och
jag vill inte
gå över här. |
Tillbaka
vid Brauneck igen en stund senare. Det visar sig så småningom att jag
inte hade hunnit upp till Latchenkopf även om jag hade kunnat. Jag tar
mig tillbaka till flygplatsen och flyget hem i lagom tid nu, tänk så
det kan bli. Jag kommer hem, och i ett stycke...
|
