Hem Meny Senaste Kontakt


Krinnenspitze 2000m, 16/4 2014







  Det här var oväntat! Med mycket dåligt väder i Zillertal där jag övernattar,
  tar jag mig mot Tannheimer Tal som har en bättre prognos. Tanken är
  att gå upp på en lägre topp på den tyska sidan eftersom linbanorna här
  ska vara stängda. Men så ser jag att sittliften upp mot Krinnenspitze går!
  Snabbt ändras planerna, linbanan stänger om en halvtimme!
  En titt upp mot toppen, 500hm högre än linbanestationen. Krinnenspitze
  är 2000m hög, mitt i ett myckert vackert område i Tannheimer Tal. Det
  här är något helt annat än jag hade väntat mig! Att jag sedan får 900hm
  ner i stället för 500 (linbanan stänger ju) väger ändå lätt här.






  Bara ett par hundra meter från linbanestationen finns den första stödpunkten,
  Krinnenalpe på 1527m höjd. Här är fortfarande öppet så jag börjar direkt med
  en kopp te
.
 
En man där inne förklarar att det är omöjligt att nå toppen i dag pga. all nysnö.
  Lavinrisken är för stor. Jag frågar om man inte kan gå upp från den flackare
  sydsidan. "Om det inte går, så går det inte!" förklarar han med myndig stämma.

  Uppe på 1680m. Bakåt syns bl.a. Rote flüh 2108m, Gimpel 2173m och
  Köllenspitze 2238m
.






  Vägen går nu runt berget, så att utsikten hela tiden förändras. Framför dyker nu
  bl.a. Litnisschrofen, 2068m upp
. Bakom syns Sulzspitze 2084m.
 Strax efteråt dyker nästa stödpunkt, Edenalpe, upp framför. Här är stängt och
 igenbommat, av naturliga skäl. Inte många går här nu
.






  Det här området, som är en del av de sk. nordliga kalkalperna, tillhör inte de
  högsta bergen i alpkedjan med sin närhet till den norra alpranden. Topparna når
  oftast ett litet stycke över 2000m. Men i mitt tycke tillhör de definitivt de vackraste
.
  Uppe på knappt 1800m. Nu syns bergen på andra sidan Lechtal österut





  Den södra uppgången mot toppen är den enklaste. Men jag vill undvika alltför
  branta uppgångar när jag går med snöskor. Det är emellertid så lite snö nu att
  jag får ta av snöskorna halva tiden, för att inte skada dem mot stenarna.
  Snart uppe på toppen. Lavinrisk? Nej! Här finns ju nästan ingen snö....





  Uppe på toppen.   Utsikten är hänförande åt alla håll. Det är verkligen en lisa för själen att få komma
  upp hit. Här en titt västerut.






  Mer åt söder, Litnisschrofen.
 
  Om jag hade lytt det välmenande men felaktiga rådet från mannen i hyttan hade
  jag aldrig kommit upp hit i dag och sett detta
. Jag kan inte låta bli att se en
  parallell med andliga upplevelser. Om man står i en hytta, 500hm under toppen,
  så hjälper det inte hur mycket man tror sig veta. Man måste komma upp dit själv,
  annars vet man inte
.






  En titt österut där man ser Lechtal långt där nere.   Jag får en ny kompis här uppe. Den här krabaten, alpkaja eller alpendohle på
   tyska, hade inga som helst problem med att äta direkt ur handen
.


 Allt material: Copyright ©Mats Olsson