|
|
|
Det
behövs tre linbanor
för att ta sig från Alagna 1100m,
upp till Punta Indren 3273m. Mannen
som kör den sista
linbanan säger att det är stora isfält på sluttningarna upp
mot vårt mål Punta Giordani. Med våra snöskor menar
han att vi bara kan gå en bit upp och sedan måste vända.
|
Nåväl,
vädret kan inte vara bättre och redan från början är
här obeskrivligt
vackert. Punta Giordani är mer som ett utsprång till höger om Piramide
Vincent, 4215m. Vägen
går upp över glaciären mitt i bild. |
Med
lite mer inzoomning syns vägen upp
bättre. Toppen syns här högt mitt i bild. Man kan se människor som går
uppåt, men som ännu inte nått upp till isfälten.
|
|
|
|
Till
att börja med är lutningen relativt flack, kanske 25
grader.
Vi tar oss utan större svårigheter upp på 3500m
höjd. Linbanestationen
syns här mitt i bild. |
Paus på 3545m höjd, där vi träffar en grupp
som tränar klättring med rep nedför ett stup. Det har börjat bli lite
brantare nu. |
Inzoomning
söderut.
|
|
|
|
| Dante
strävar vidare uppåt. Snöskorna har ännu så länge fungerat bra. Det
finns sex ståldubbar under som ger bra grepp även på ett hårdare
underlag. |
Ny paus på ca 3700m höjd. |
Västerut syns Mt. Blanc, 4810m.
|
|
|
|
Två
personer finns nu ett stycke högre upp. De använder
stegjärn och isyxa
vilket är lämpligt på det branta och
hårda underlag som finns här uppe.
Vi tar oss upp till
deras position, och vidare över nästa isfält också.
Men
sedan bestämmer vi oss för att avbryta av säkerhetsskäl
på 3780m.
Avsaknaden av framförallt isyxa gör klättringen
alltför osäker. Det
blir visserligen lättare igen bara lite
högre upp, men det hjälper inte. |
Snart
nere igen. Visst känns det lite snopet att vi inte kom ända upp,
utan fick avbryta så nära toppen. Men vår
utrustning var inte
lämpad för vad vi mötte där uppe. Vi
har ändå haft en fantastisk dag,
där vi nådde ända till
3780m. Punta Giordani får stå kvar på
önskelistan till en
annan gång. |
|
