|
|
|
|
|
När
vi börjar åka med sittliften från ca 1000m i Hochimst, går vi in i moln
nästan
direkt. Det är inte utan att jag funderar över hur det här ska bli. Men
så, just innan
vi når toppstationen på drygt 2000m, kommer vi upp i solen ovan molnen,
wow!.
|
Känslan
häruppe är sagolik, magisk. Skönheten kan inte beskrivas i vare sig ord
eller bild. Den måste upplevas. Det är alltid svårt att rangordna olika
vandringar, men den här är utan tvekan något av det finaste jag varit
med om. |
|
|
|
|
|
|
En
kort stund senare når vi Vorderes Alpjoch, som är mer en utsiktspunkt
än
en riktig topp. |
På väg
uppåt, mot Hinteres Alpjoch. |
|
|
|
|
|
|
En titt tillbaka på vägen från Vorderes
Alpjoch, här ner till höger i bild. |
Sakta men säkert börjar molnen
i dalen att lösas upp av solskenet. |
|
|
|
|
|
|
Uppe på Hinteres Alpjoch,
2425m. I bakgrunden syns Muttekopf, 2774m.
|
Vägen vidare, mot Pleiskopf, här till
vänster i bild. Mitt i bild syns Rotkopf, 2692m. Den är verkligen röd. |
|
|
|
|
|
|
Efter
ett stycke når vi stegen, ca 10m hög. |
Ju närmare vi kommer Pleiskopf
desto mer respektingivande ser den ut.
|
|
|
|
|
|
|
Uppgången till Pleiskopf är också ganska
brant och i viss mån besvärlig, med ett
antal passager där man måste vara fokuserad och försiktig. Säkringar
får man
tyvärr klara sig utan här.
|
Maria och Heidi når toppen.
|
|
|
|
|
|
|
Utsikten
är hänförande, Lechtaler Alpen är verkligen vackra. Bilden är tagen
söderut, med Große Schlenkerspitze 2827m lite till höger. |
Här
syns vägen vi kom ifrån, med Hinteres Alpjoch mitt i bild.
|
|
|
|
|
|
|
Vägen
ner från Pleiskopf till Muttekopfhütte är, till att börja med, lite
brant och
man får ta det försiktigt. Längre ner blir det betydligt enklare. I
hyttan kan man
få cappuccino, minsann!
|
Efter
Muttekopfhütte tar vi Drischlsteig tillbaka till linbanestationen.
Jorma och Maria på väg.
|
|
|
|
|
|
|
Drischlsteig
kan se lite häftig ut, med sina trappor utmed bergskanten. Men den är
ändå ganska enkel att gå.
|
|
|
