|
|
 |
Bara
namnen (Gaeliska) på dessa berg gör att man vill
gå upp på dem. Men det finns fler goda skäl, för här är
otroligt vackert. Först kör man bil in
i dalen Glen Nevis
vid foten av Ben Nevis, Skottlands högsta berg.
|
Efter
att ha parkerat bilen går man först ett par km genom
en ravin med en
dånande fors under. |
Därefter dyker
An Gearanach upp framför. Här får man också se An Steall Waterfall, 120m högt.
|
|
|
|
Strax
innan vattenfallet passeras den lilla floden med hjälp
av tre wirar.
Helmysigt! Bara man tar det lugnt så kommer
wirarna inte i gungning. |
Efter
att också ha tagit sig förbi under fallet (Balansakt på
våta stenar) så
börjar själva klättringen. Först ett kort
avsnitt med lerig jord. Bra
med vattentäta kängor här. |
En blick
tillbaka mot ravinen. Till höger sluttningarna upp mot Ben Nevis.
|
|
|
|
Det
var det här jag ville ha! Skottland på hösten en vacker
oktoberdag.
Sagolikt! |
En
blick mot Sgurr á Mhāim, 1099m. |
Nu
är själva
toppen i sikte. 982 m låter kanske som en enkel topp, men man ska inte
låta sig luras av den måttliga höjden. Totalt ca 1100 höjdmeter
gör denna vandring till en av de mer krävande jag gett mig på.
|
|
|
|
På
toppen (är jag inte lite svettig?) En topp som den här
på över 3000 fot
kallas för en Munro i Storbritannien. Jag
ska nu ge mig på min andra
Munro för den här dagen. |
Man
går över en rygg och passerar på vägen "sidotoppen"
An Garbhanach 975m. Här finns några passager som
kräver viss koncentration, bl. a.
ryggen närmast i bild. I bakgrunden An Gearanach.
|
En
blick tillbaka på den ganska branta nergången efter An Garbhanach, på
väg upp mot dagens sista topp, Stob Coire ā Chairn.
|
|
|
|
Toppröset
på Stob Coire ā Chairn, 981m.
|
|
|
